tag:blogger.com,1999:blog-27738236290482156072024-02-19T07:11:30.369+01:00la vita è BellaBellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.comBlogger193125tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-34258507072164166102015-04-09T21:25:00.001+02:002015-04-12T03:22:11.780+02:00Gunnar!<div>
Kära vänner, detta är Gunnar, 2 år</div>
<div>
<br></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicRzDOTabXJ0CtO9EA4LMRn08i9QVWRGzHCQrd8DNwu7wXrELovaKro5eiJVRcMUHJ4pfIeDCQV9O0VyKwbH4oILVa6fy2K9Xctc_wXp6U2LfPId-qPzN1BCi7L0BrStmnfElTsQXhIc0n/s1600/IMG_1580.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicRzDOTabXJ0CtO9EA4LMRn08i9QVWRGzHCQrd8DNwu7wXrELovaKro5eiJVRcMUHJ4pfIeDCQV9O0VyKwbH4oILVa6fy2K9Xctc_wXp6U2LfPId-qPzN1BCi7L0BrStmnfElTsQXhIc0n/s1600/IMG_1580.JPG" height="266" width="400"></a></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<ul>
<li>Gunnar älskar Elmo och tack vare just Elmo och hans vänner kan Gunnar känna igen bokstäver. Han gillar att peka ut bokstäver han ser och gissar ofta på att det är ett S eller ett O. Han gillar att räkna också.</li>
<li>Gunnar är en expert på hur djuren låter och det är en rolig lek när jag "förhör" honom.</li>
<li>Gunnar älskar att gömma sig. Ibland bara under ett täcke eller en kudde, ibland i garderoben men allra bäst är det när vi, de vuxna, leker kurragömma med honom. Det viktiga är att man är tyst och det visar han med fingret mot munnen och säger "sssssss". Han är så duktig! Men när det är sådär spännande och man vet att snart kommer tex mamma, då är det svårt att hålla sig både tyst och still. </li>
<li>Gunnar älskar att göra samma saker om och om igen. Detta gäller vilka böcker vi läser, vad vi tittar på, vilka lekar vi leker, vilka sånger vi sjunger, osv. Jag har sett hur han har utvecklats och lärt sig genom dessa upprepningar. </li>
<li>När Gunnar ska sova ligger han tätt, tätt intill och leker med mitt öra. Om han vaknar på natten är det örat han letar efter. Vi har delat rum och på morgonkvisten har han oftast kommit upp till mig. För att vara så liten tar Gunnar ganska mycket plats, men det gör inget för då han vaknar med ett leende förlåter man honom allt. Och den där stunden mellan sömn och full energi är riktigt gosig.</li>
<li>Gunnar får vänner överallt. Vart vi än går kommenterar människor till höger och vänster hur söt och charmig han är. Det är inte en mosters partiskhet som talar. Det är faktiskt så. Främlingar bjuder på kakor och frukt (efter att ha frågat om lov först) för att de tycker han är så fantastisk! Och de har ju rätt. Han är ursöt, charmig och adorable!</li>
<li>Gunnar älskar blommor. Att titta på dem, lukta på dem och plocka dem. </li>
<li>Gunnar tycker om att gå och springa själv. Allt tar lite längre tid, men jag har njutit av att ge honom den och att upptäcka världen genom hans ögon.</li>
<li>Gunnar är otroligt kärleksfull. Han tycker inte om när någon gör sig illa och är snabb att trösta. Han älskar att hjälpa till med det mesta; tvätten, uppackning av mat, duka, mm. Han gillar att vara nära och ger gärna en kram och har du tur kan du också få en puss.</li>
<li>Under hela min tid här har Gunnar typ aldrig sagt mitt namn. Han är jätteduktig på namnen på sina familjemedlemmar (om man hjälper honom lite) men Bella vill han inte säga. Hans namn på mig är Minna. </li>
<li>Gunnar är en envis liten krabat. Han vet vad han vill och han är inte den som ger upp i första taget. Det kan vara då han vill ha godis, (Gunnar gillar godis), eller då kan ska klättra upp på gunghästen i lekparken. Sätter han den manken till kan inget stoppa honom.</li>
<li>Gunnar har utvecklats så mycket under den tid vi spenderat tillsammans. Jag säger inte att det är tack vare mig, jag är bara glad att jag fått äran att följa det. Jag har speciellt lagt märke till det i hans språk och i hans sätt att komma ihåg.</li>
</ul>
Det här är bara lite av den Gunnar jag lärt känna under dessa sju veckor. Jag har upplevt och sett massor, men det är tiden jag spenderat med denna älskade skrutt som betyder allra, allra mest. Jag är en stolt moster till en pojke som sprider glädje vart han än går. Hans mamma och pappa har gjort och gör ett fantastiskt jobb i att forma denna trygga och kärleksfulla solstråle.<br>
<br></div>
<div>
Känslan av hans hand i min eller hans lilla sovande kropp tätt intill min får mig att le. Alla hans pussar och kramar är mer värda än allt jag köpt. Att se honom le mot mig, sträcka ut sin knubbiga lilla hand, vinka och säga "Minna, kom!", det är ovärderligt!</div>
<div>
<br></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1VaZvWRMErJSNJlp1jDjr1NKDRAwuY4hnzr3Bu2l3vujGD5vNWs8jYUAK8ifqAR07ovdiIc-we8mn-EfT168zch82qDQrWv4OCYG45rL_o3tubVq_wCXGkuG3XvzOTsmBuh1v7cs4i26N/s1600/IMG_4341.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1VaZvWRMErJSNJlp1jDjr1NKDRAwuY4hnzr3Bu2l3vujGD5vNWs8jYUAK8ifqAR07ovdiIc-we8mn-EfT168zch82qDQrWv4OCYG45rL_o3tubVq_wCXGkuG3XvzOTsmBuh1v7cs4i26N/s1600/IMG_4341.JPG" height="400" width="300"></a></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
<div>
<br></div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-73097799863149349052015-04-02T01:36:00.000+02:002015-04-02T01:37:49.948+02:00första gången!När man är ute och reser brukar det bli en del nya upplevelser. Iallafall när jag reser, och det har det blivit en hel del nya upplevelser under min tid här i väst.<br />
<br />
För första gången i mitt liv har jag;<br />
<br />
<ul>
<li>ätit clementiner, apelsiner, lime och citroner som är alldeles nyplockade. Jag skulle vilja säga nypallade, men tydligen är det tillåtet att ta frukten från träden på campus. Vi har också plockat granatäpple och komquats, men just de var ingen hit.</li>
<li>sett kaktusar växa i deras naturliga miljö. </li>
<li>sett och hört kolibrier i det fria. Första gången jag såg en, wow! men nu är det nästan som att se vilken fågel som helst. Nästan.</li>
<li>sett kängurur, koalor, en snöleopard och lite andra djur. (Inte i deras naturliga miljö... på zoo, men ändå)</li>
<li>sett ett ganska så nyfött lamm.</li>
<li>varit i Palo Alto, på Stanford campus, San Francisco, St. George, Zions park och Las Vegas.</li>
<li>varit hemifrån såhär länge.</li>
<li>badat fötterna och lekt i vågorna i Stilla havet.</li>
<li>sett sjösjärnor, sjöborrar, anemoner, mm i alldeles äkta tidvattenpölar.</li>
<li>ätit cheesecake på Cheesecake factory. De första två skedarna var superduper goda, men sen blev det lite för mäktigt.</li>
</ul>
<br />
Men det allra bästa jag varit med om för första gången är mer än speciellt. Min syster, Hanna, är gravid och det var dags för ett ultraljud och jag fick följa med.<br />
<div>
Vi var i ett mörkt rum med en stor skärm och där fick jag för första gången se det lilla miraklet. Ett litet huvud, en rygg, två armar och två ben, Det var en rörlig liten krabat. Då jag hörde det lilla hjärtat slå ville jag nästan gråta. Det var så vackert och samtidigt helt fantastiskt!!</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vi visste ju inte vad det var för sort innan. Hanna och Alexander trodde det var en flicka och Gunnar har hela tiden sagt att det varit en lillebror. Men nu fick vi svaret. Gunnar hade rätt...</div>
<div>
<br /></div>
<div>
I augusti blir jag stolt moster till ännu en pojke! Och första presenten är redan inköpt! (En body)</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilkbilinr2YjCHTa8RAP6mrm8oGZ090lyEkzSM36N785b3Tk9RvCtGo6k-ZHyQneW2vkjCasRvgUO84Wzum1FfG58Stztxs1kAVe50fk8xjCP4JsozrK3hgHYFk91mxyg2P_d1VVf6yyk6/s1600/FullSizeRender.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilkbilinr2YjCHTa8RAP6mrm8oGZ090lyEkzSM36N785b3Tk9RvCtGo6k-ZHyQneW2vkjCasRvgUO84Wzum1FfG58Stztxs1kAVe50fk8xjCP4JsozrK3hgHYFk91mxyg2P_d1VVf6yyk6/s1600/FullSizeRender.jpg" height="320" width="240" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-58493375539522172162015-03-25T06:15:00.001+01:002015-03-25T06:15:33.716+01:00zoo!Igår var vi på San Francisco zoo. Jag älskar att se på alla dessa djur i olika färger och former. Några av dem undrar jag om Gud verkligen kan se på och vara riktigt nöjd. Här är en emu. Visste ni att den har röda ögon? Röda ögon i ett svart ansikte....nja, inte riktigt min stil.<div>
<br /><div style="text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCkBxsNHcWrzBc3D4QEz862CFgIF_RFmPhLImo8q_UC1OpQ0BDHyE4SClMZd9p9JSWcEa0squY7Thi0Jo42qY3Oo4cYduDJZngO4QIxDiQ9I4xGYXJwhsx141tVL6irWzCxcYu6eraU6zr/s1600/IMG_1681.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCkBxsNHcWrzBc3D4QEz862CFgIF_RFmPhLImo8q_UC1OpQ0BDHyE4SClMZd9p9JSWcEa0squY7Thi0Jo42qY3Oo4cYduDJZngO4QIxDiQ9I4xGYXJwhsx141tVL6irWzCxcYu6eraU6zr/s1600/IMG_1681.JPG" height="213" width="320" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Andra har jag sett flera gånger om och kan inte sluta fascineras av hur de är skapta. Giraffen...Hur i hela friden? Varför så lång? Varför blå tunga? Varför de små hornen? Men så magnifik!</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjo_KTIZ6KUIEssKj-BspMHfHCB80CCQqDAViBy9oMLEiZtRq_xYsRwfDbN75CJrj7LRe55V4n4rzTv7UQlWmiSQ0kZl3GaDjJ-8vJHjCQMJUtoBhHwBh0dWhCLj1x-LCzE9wL07O9YWkax/s1600/IMG_1574.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjo_KTIZ6KUIEssKj-BspMHfHCB80CCQqDAViBy9oMLEiZtRq_xYsRwfDbN75CJrj7LRe55V4n4rzTv7UQlWmiSQ0kZl3GaDjJ-8vJHjCQMJUtoBhHwBh0dWhCLj1x-LCzE9wL07O9YWkax/s1600/IMG_1574.JPG" height="213" width="320" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jag är absolut ingen kattmänniska när det kommer till husdjur men på zoo är de mina favoriter. De STORA kattdjuren. Geparder, lejon, tigrar, lodjur, mm. Jag är alldeles förundrad. Dessa djur har något majestätiskt över sig. Igår såg jag för första gången en snöleopard. Wow!</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVklfLp2JPiaC_SXOtgiBHLR4XISseTvO3KhC46S-4wDJbydT8MWcIRxCadPtk_2fjlc9JEWVzxUTXfnKxlJy24QTm5LxN3dyeBVvw2Q5X-0_U8S0yEC-eusrORTkFkOIBj-scVlL3NQYK/s1600/IMG_1759.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiVklfLp2JPiaC_SXOtgiBHLR4XISseTvO3KhC46S-4wDJbydT8MWcIRxCadPtk_2fjlc9JEWVzxUTXfnKxlJy24QTm5LxN3dyeBVvw2Q5X-0_U8S0yEC-eusrORTkFkOIBj-scVlL3NQYK/s1600/IMG_1759.JPG" height="213" width="320" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ja, och så har vi aporna. Jag är helt övertygad att vi inte kommer från aporna, men ibland kan man faktiskt undra. Alexander, min svåger, fångade denna bildserie på en gorillahane.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAXfy3lj2k0QwX_x62OJIzw40K09Ak5GjaeKpV3IxrCEEdts4r5kN9osL1XcN1aTJjeQg2tI_oF0bNId-rdOqOolpAbFqRydG-m_E2OrRyPzkKWmA7pu3l53Cp863vdjtW4NUqs07LbVWS/s1600/Gorilla1.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAXfy3lj2k0QwX_x62OJIzw40K09Ak5GjaeKpV3IxrCEEdts4r5kN9osL1XcN1aTJjeQg2tI_oF0bNId-rdOqOolpAbFqRydG-m_E2OrRyPzkKWmA7pu3l53Cp863vdjtW4NUqs07LbVWS/s1600/Gorilla1.JPG" height="212" width="320" /></a></div>
<br />
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
"Oj, nu blir jag fotograferad...när jag äter. Det här blir ingen bra bild. Den får vi ta om. Vänta...."</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUsjKPaqCu1edbRFKXNV9IElSl-weVZGQci4B9ijfFmyifDLTSARp6GE1rY7vOnE4DZWnKIhZ3yI9ccB7jB87RvSuZd9S3jxqEL9dRLd83CXSfG_CVMmdoDDCULMZJKpHYj80yL-cSiWWU/s1600/Gorilla2.5.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUsjKPaqCu1edbRFKXNV9IElSl-weVZGQci4B9ijfFmyifDLTSARp6GE1rY7vOnE4DZWnKIhZ3yI9ccB7jB87RvSuZd9S3jxqEL9dRLd83CXSfG_CVMmdoDDCULMZJKpHYj80yL-cSiWWU/s1600/Gorilla2.5.JPG" height="213" width="320" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
"Är du redo? Ett...två..."</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjddXLDZSwV30P_CHUKIWOR05xrth7y0ATsHZzuWy4MIAcKSKMsMrYjUVGJJ0W3mJ0upMh2aiEwKsMz4wx0__WNGaHm52Be-x1HZuGwgO2GuJpNDJQLLcO0hynEbbNSjhzzdgKjPaQMqlLY/s1600/Gorilla2.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjddXLDZSwV30P_CHUKIWOR05xrth7y0ATsHZzuWy4MIAcKSKMsMrYjUVGJJ0W3mJ0upMh2aiEwKsMz4wx0__WNGaHm52Be-x1HZuGwgO2GuJpNDJQLLcO0hynEbbNSjhzzdgKjPaQMqlLY/s1600/Gorilla2.JPG" height="213" width="320" /></a></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
"Boom baby!"</div>
</div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-37346136822176293752015-03-20T03:11:00.001+01:002015-03-20T03:29:21.192+01:00semester på semestern!<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
Just nu sitter jag ensam i lägenheten. Utanför lyser en lågt liggande sol och en fågel kvittar sin kvällsserenad för mig. Det känns som en riktigt bra sommarkväll i juni. Fast det är mars. Jag har det så bra här.</div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
För en vecka sen skrev jag såhär på Facebook;</div>
</div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1NOP8rhh9o_40qWSt4kmuhqmG9rt9H-w7L6CV8jXueGwlyhx2jTRTHbK2BTIna4OHKvTiQitXVz257nZteP6-59m2G694cH9f5c2PW3Bj06LgnXOT9vytAW0SuL4-JSa90lyQM37tgih2/s1600/IMG_4169.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj1NOP8rhh9o_40qWSt4kmuhqmG9rt9H-w7L6CV8jXueGwlyhx2jTRTHbK2BTIna4OHKvTiQitXVz257nZteP6-59m2G694cH9f5c2PW3Bj06LgnXOT9vytAW0SuL4-JSa90lyQM37tgih2/s1600/IMG_4169.PNG" height="237" width="320" /></a></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><div style="text-align: left;">
<span style="text-align: start;">Och det är sant. Jag hade det verkligen så bra att bloggen fick vila ett tag. Jag har varit bortrest. Jag befann mig i Salt Lake City-området, Zions park och St. George (alla i Utah) och hann även med en dag i Las Vegas. Några av platserna jag besökte hade jag sett förr och ville se igen. Andra fick jag uppleva för första gången med mina egna sinnen. Att se, känna och insupa atmosfären kring platser jag tidigare bara hört talas om eller bara sett på bild. Nu har jag skapat mina egna minnesbilder och tagit några faktiska bilder med min kamera.</span></div>
<span style="text-align: start;"><br /></span>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiClpiiWN95Z_YpqSXhl4ulfpKgqfjgnbDhMY3fiufrKUzxdRSIWhrCR8adx2YNG7YSfy86tYlAXQCouVZkkFHql33_qLrKm-Loxd8p3JbVvweVCo-MMN_GoqBW1cWtyDhyphenhyphenOSxldL5b2M5m/s1600/IMG_4173.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiClpiiWN95Z_YpqSXhl4ulfpKgqfjgnbDhMY3fiufrKUzxdRSIWhrCR8adx2YNG7YSfy86tYlAXQCouVZkkFHql33_qLrKm-Loxd8p3JbVvweVCo-MMN_GoqBW1cWtyDhyphenhyphenOSxldL5b2M5m/s1600/IMG_4173.JPG" height="320" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Temple square i Salt Lake City, Utah</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpBoybvhMzMevPIqgGh8BPIZ_wNVtxbNKaWG51OXS7r7yiuqXF2hrob-iX-Ab2MsQupG9gAwLr7fKEqdC2tXJxVzDNMn5rGGXqjvp1QqCznk-XJOEQjRpPJIECBjOVDo_l-ZzWyCn2LTlF/s1600/IMG_4172.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpBoybvhMzMevPIqgGh8BPIZ_wNVtxbNKaWG51OXS7r7yiuqXF2hrob-iX-Ab2MsQupG9gAwLr7fKEqdC2tXJxVzDNMn5rGGXqjvp1QqCznk-XJOEQjRpPJIECBjOVDo_l-ZzWyCn2LTlF/s1600/IMG_4172.JPG" height="320" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Magnifika klippor i Zions park, Utah</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcSkzbpH97lxHfTnk-J8ats-AHZy8wY6VJOrYuxIZR0B5UX-lDCmb8oFzLz4u6eLcdWmixhivNCHU9pkNBBBlaAbOfECDhVuTWkixaLTiQX1EV4NFk1xv_zX409nurQEbpNTF2-PA7xPUK/s1600/IMG_4175.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgcSkzbpH97lxHfTnk-J8ats-AHZy8wY6VJOrYuxIZR0B5UX-lDCmb8oFzLz4u6eLcdWmixhivNCHU9pkNBBBlaAbOfECDhVuTWkixaLTiQX1EV4NFk1xv_zX409nurQEbpNTF2-PA7xPUK/s1600/IMG_4175.JPG" height="320" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Livs levande, vilt växande kaktusar!</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUZG-gaLXVXBfBWrP_aS7rqXsJj9MtjddCLYejXAedlQ2txvhJLopZioNAvd0tdrDZzsNhfC5f0-NnXIFBAc3ei8NtAxscz389Q1vZNappzgKWk82JCpwO7UW2pOZN_de035RjQcxHIIO0/s1600/IMG_4174.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjUZG-gaLXVXBfBWrP_aS7rqXsJj9MtjddCLYejXAedlQ2txvhJLopZioNAvd0tdrDZzsNhfC5f0-NnXIFBAc3ei8NtAxscz389Q1vZNappzgKWk82JCpwO7UW2pOZN_de035RjQcxHIIO0/s1600/IMG_4174.JPG" height="320" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">St. George, Utah</td></tr>
</tbody></table>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHRSt5gr7zv93S0k7tp1zmI7XQjddudG8j3z-e6n7rcMMfdePNB-aH_WOUsjluoizqNTSd6pQ8AhsKyL4A44JaMe27ffVnQ78SpCH6xBOXmZYBF6KdjTgghriux_3vjooMaG02fhxW_R7O/s1600/IMG_4176.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHRSt5gr7zv93S0k7tp1zmI7XQjddudG8j3z-e6n7rcMMfdePNB-aH_WOUsjluoizqNTSd6pQ8AhsKyL4A44JaMe27ffVnQ78SpCH6xBOXmZYBF6KdjTgghriux_3vjooMaG02fhxW_R7O/s1600/IMG_4176.JPG" height="320" width="320" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Las Vegas, Nevada</td></tr>
</tbody></table>
Visst har jag sett och upplevt mycket, men det jag kommer minnas mest är de personer jag träffat på och umgåtts med. Jag älskar att återse och tillbringa tid med vänner jag saknat men jag har också träffat nya människor som tagit plats i mitt hjärta. Nya och gamla vänner som givit mig kraft och inspiration att vara mitt bästa jag. Jag har skrattat, kramats och gråtit. Det har varit allvar och skämt. Men allra mest har det varit kärlek. Jag tror det är därför det är så svårt att säga hej då. För det var det. Jättesvårt.<br />
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
</div>
<div style="text-align: center;">
<div style="text-align: left;">
Som tur är, väntade en kärleksfull tvååring (och hans föräldrar) på mig här "hemma"...och sommaren, så jag njuter! Mest hela tiden!</div>
</div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-34988002542657269842015-03-04T19:43:00.002+01:002015-03-04T19:43:27.074+01:00ett möte i san francisco!<div style="margin-bottom: 0cm;">
Som sagt bor jag lite utanför den
stora staden och mina dagar fylls snabbt med lek och gos med världens
bästa Gunnar. Men i lördags gav vi oss iväg på en turistig dag i
San Francisco. Vi hade pratat om att gå på zoo, men det sparar vi
till en annan gång. Just denna dag spenderade vi nära vattnet; Peir
39, Fishermans warf och mycket användandet av kameran. Jag såg det
kända fängelset Alcatraz, på långt håll och än viktigare såg
jag Golden gate-bron. Även den på håll, men jag såg den.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Vart vi än gick var det mycket
människor och det slog mig än en gång hur många olika människor
som finns. Vi kommer i olika storlekar, hudfärger och från olika
sociala omständigheter. Jag funderade på hur många nationaliteter
som var representerade på denna plats, säg Peir 39. Det var de som
var ensamma. Det fanns par och familjer av olika konstellationer. Och
djur. Vi såg hundar (till Gunnars förtjusning), sjölejon (de är
ganska äckliga), en hel massa fåglar och en ödla...i koppel.</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Det var en dag full av nya intryck och
minnen. Jag njöt av att insupa atmosfären och att dela dagen med
Hanna, Alexander och Gunnar. De är ett riktigt bra sällskap!
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Sen hände något som gav dagen ett
helt annat skimmer. Ett möte som för alltid kommer fylla mitt
hjärta med värme. Efter en lång dag bestämde vi oss för att
faktiskt ta en tur med en Cabel car. Ni vet en sån där spårvagn
som åker i San Franciscos branta backar. Kön var evighetslång och
för en energisk tvååring är tålamod inte en dygd. Som den snälla
moster jag är, följde jag med Gunnar på hans små eskapader när
väntan blev för jobbig. När man tar hand om en social pojke blir
det lätt att man möter andra ”barnpassare”, oftast föräldrar.
Så också denna gång. På mindre än en minuts springande blev
Gunnar kompis med en pojke, Valerio, och jag kom i samtal med mamman.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Då och då träffar jag på människor
som tar plats i mitt hjärta på direkten. Det är nästan som om vi
känner varandra sen innan. Det är ett möte bortom bara det att vi
ser och pratar med varandra. Valerio och hans mamma var ett sådant
möte. Båda med stora, varma bruna ögon och lika varma hjärtan.
Först var det bara ett möte mellan springlekarna, men när väntan
var över och vi var på plats hamnade vi på samma cable car,
bredvid varandra. Visst, det var en upplevelse att åka upp och ner
längs med San Franciscos backar, men jag såg inte mycket av
”utsikten”. Jag, Gunnar, Valerio och hans mamma hade ett
fantastiskt samtal. De fick lära sig svenska ord, jag fick full
rapport om Valerios alla leksaker och hans nya skor. Jag hann också
få höra två fantastiska berättelser, fritt ur denna treårings
fantasi. Gunnar bidrog med glada utrop och tokerier, De där två
pojkarna roade hela vagnen. På riktigt. Jag överdriver inte. Det
var länge sen jag skrattade så mycket av ren, skär oskyldig
glädje. Hela jag gladdes åt stunden vi hade tillsammans.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Tyvärr var det tvunget att ta slut. Vi
kom till slutet av vår lilla tripp och det var dags att gå skilda
vägar. Det var svårt att säga hej då. Hur säger man hej då till
människor som tagit plats i sitt hjärta, men som man antagligen
aldrig kommer träffa igen?
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
För dem kanske det inte alls var något
speciellt med vårt möte. Men för mig ändrade de hela min
upplevelse den dagen. Inte bara den dagen. Hittills är det ett av
mina bästa minnen under min tid här. </div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-90301814052825535712015-02-27T05:46:00.001+01:002015-02-27T05:46:56.389+01:00min plats!Att vara på resande fot innebär oftast att man upptäcker nya platser och miljöer. Då och då händer det att jag hittar en plats där jag verkligen känner mig hemma, även om mitt hem är långt borta. Oftast är detta på en plats där naturen är närvarande.<div>
<br /></div>
<div>
Så fort jag var stor nog var jag ofta ensam ute i Skogen eller Dalen. Där fann jag det lugn jag behövde för att hinna ikapp. Och jag tror att det är det lugnet jag känner på dessa nya platser som, trots avstånd, känns som hemma.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jag har hittat en sådan plats här. Dagen efter att jag landade tog vi en promenad på universitetsområdet och njöt av sol, blå himmel och vackra byggnader. För det är vacker här. Väldigt. Men så kom vi till en plats, lite avsides, bakom den stora kyrkan. En liten, liten rund "park" med blommande träd och buskar. De är planterade alldeles lagom för att ge skugga men ändå släppa in solen. Fyra parkbänkar inbjuder till att sitta ner en stund, känna doften av blommorna, njuta av fågelkvitter och bara vara.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag hade hittat MIN plats här på Stanford. En plats för mig att stanna upp, vara stilla och hinna ikapp. Varje gång jag går dit, oavsett om jag är själv eller med de jag tycker om, infinner sig samma känsla. Jag känner mig hemma.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxj8RIzbAPwryLPNLff4I-foQ82pIODxgEl29Hvt6_7T2Zi_8fK0gfZrMBJWN6TvzNBrZP_nbuPk162L09RmSRUmLzdExBvvTcUfoFT7WakUVskvhwDIDMlDjMgiUPtNUU7GKdLsUpM1nO/s1600/IMG_3895.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxj8RIzbAPwryLPNLff4I-foQ82pIODxgEl29Hvt6_7T2Zi_8fK0gfZrMBJWN6TvzNBrZP_nbuPk162L09RmSRUmLzdExBvvTcUfoFT7WakUVskvhwDIDMlDjMgiUPtNUU7GKdLsUpM1nO/s1600/IMG_3895.JPG" height="240" width="320" /></a></div>
<div>
<br /></div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-14894880045338413632015-02-22T16:46:00.001+01:002015-02-22T16:46:18.871+01:00framme!Förlåt, men det har tagit ett tag innan jag riktigt landat, men jag har kommit fram. Till Palo Alto. Det är där de bor, Hanna och hennes familj, på universitetsområdet på Stanford, strax utanför San Francisco.<br />
<br />
För att vara helt ärlig vet jag inte vart jag ska börja eller hur jag ska skriva. Ni anar inte hur fantastiskt det är. Himlen är alldeles blå. HELA TIDEN! Ja, alltså de två dagar jag varit här, men den är så blå! Tydligen är det så den brukar vara. Varje dag. Fattar ni?!<br />
Jag njuter så av värmen och solen. Att gå omkring i shorts och flipflops, eller ännu hellre barfota i gräset. Jag upplever den perfekta sommaren, i februari!<br />
<br />
Några av er lite mer cyniska kanske tänker, ja, ja, tids nog får hon moln på sin blåa himmel, och det är nog sant. Det kommer nog dagar som är är lite mer grå, men varför ska jag oroa mig för det nu? För mig är det bara lyx att njuta NU! Och jag behöver inte stressa med något. Jag ska vara här ett tag.<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdFoNW76pHdgQ9y2A9hPOP2K3ZECblSZg9-_zQ50hD7UuOD4jZkszkfWBIq6Jr8SjUoZ3OdX6gUnRsn4ZtjYGWDM4Ube3QcK7z4meNu0uoaUlprv4eHmDtA_oSaZ-SGWDYyMOt5gGCk2i7/s1600/IMG_3888.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgdFoNW76pHdgQ9y2A9hPOP2K3ZECblSZg9-_zQ50hD7UuOD4jZkszkfWBIq6Jr8SjUoZ3OdX6gUnRsn4ZtjYGWDM4Ube3QcK7z4meNu0uoaUlprv4eHmDtA_oSaZ-SGWDYyMOt5gGCk2i7/s1600/IMG_3888.JPG" height="320" width="240" /></a></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jag lovar, detta är ett fotografi på himlen. </td></tr>
</tbody></table>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-73622348226070306882015-02-19T06:04:00.001+01:002015-02-19T06:04:56.189+01:00på väg!Jag kan knappt fatta att nu är det äntligen dags. I månader har jag drömt, funderat och planerat och tjof så är jag här. <div>Ja, jag är inte framme. Jag har kommit till Landvetter. Incheckning och säkerhetskollen är avklarad, så nu är det bara väntan. Väntan och den väldigt närvarande förväntan. </div><div><br></div><div>Det kändes lite märkligt att åka hemifrån. Att lämna min lägenhet och människor som jag tycker om. Jag ska ju vara borta så länge. Förhoppningsvis är de som vanligt när jag kommer hem. </div><div><br></div><div>Men Sverige får gärna se lite annorlunda ut. Lite grönare, lite ljusare, lite varmare och lite mer levande. </div><div>Det är ungefär de förhoppningarna jag har för mig med. Att jag ska komma hem, kanske inte grönare, men med mer färg i ansiktet. Fast jag ska fortfarande vara jag, med nya erfarenheter och full av ny energi. </div><div><br></div><div><br></div>Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-60702901326225409732015-02-16T10:42:00.000+01:002015-02-16T10:43:35.431+01:00jag är tillbaka men åker iväg!Nu har det nästan gått ett år sen jag skrev här sist. Men det har varit ett bra år. Bara så ni vet!<br />
<br />
Efter ett års uppehåll har jag nu samlat kraft att börja blogga igen. Och så är det så att jag ska åka bort. På torsdag flyger jag till San Francisco för att hälsa på min syster och hennes familj som bor där. Jag ska också hälsa på vänner i Utah och resten håller jag öppet. Vem vet vad jag får för mig!?!<br />
<br />
I nästan två månader ska jag vara borta och jag hoppas kunna samla på mig massor av minnen och upplevelser. Jag ska njuta av att vara med människor jag saknat och som jag älskar. Jag ska insupa nya platser och träffa nya människor. Och jag ska njuta av sol och av att vara ledig.<br />
<br />
Jag är så tacksam att denna resa blir av. Att den inte bara var en plan, utan att den blev verklighet. Förhoppningsvis...det är inte torsdag än.<br />
För det måste erkännas att jag är liiite nervös. Kommer flygen gå som de ska? Vad ska jag packa? Har jag med mig allt jag behöver? Kommer de släppa in mig i landet?<br />
Min fantasi är vildare än vanligt och det finns mycket att oroa sig för, men samtidigt är väl det lite av själva äventyret. Känslor av spänning, äventyr och att bryta den dagliga rutinen.<br />
<br />
Idag, imorgon och onsdag är fyllda med förberedelser inför resan, jobb, läkarbesök och hårklippning. Det är nästan så jag ser fram emot 12 timmar, stilla, i ett flygplan. Nästan.Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-44207874002525295392014-02-24T18:27:00.002+01:002014-02-24T18:27:37.275+01:00måndag morgon!Idag när jag öppnade min ytterdörr tog det inte lång stund innan mina sinnen var på helspänn. Jag kände i hela min kropp att något var annorlunda sen igår.<br />
<br />
I mitt valv hade en solstråle irrat sig in och lyste upp min väg. Bara det gjorde mig lycklig...men det var något i luften.<br />
En speciell doft som varje år är så välkommen. En doft av nya tider. En doft av förväntan Jag trodde knappt min näsa. Kan det vara sant? Är den här?<br />
Mina öron hörde hur fåglarna kvittrade ikapp bland träden. Jag vill tro att de liksom jag gladde sig åt denna underbara morgon. Att de också kände att något var lite annorlunda. Att något äntligen var på väg.<br />
På väg till jobbet njöt jag av en varmare vind och var glad åt att jag fick kisa i solen.<br />
<br />
Hela dagen har varit lite speciell. Det spritter i kroppen. Jag känner hur naturen bubblar. Nu är det inte långt kvar. Ett litet tag till och kanske ett bakslag eller två. Men idag tänker jag inte oroa mig för det. Idag har jag fyllts av hopp om nytt liv. I år igen!<br />
<br />
Snart är det vår!!!!!!!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg9JDxVslXMQLDhvJgnT31W0rguMh25FO2ULdsNLAC6ub7Vz1NatC33rEkoF8bGpkgZoFBHT1dd-Q459kvShVnJOh7eqS7AwLSv9tjMfglzoXxs27Xa7L1RBDaKf9Sq5BLvQqVJp10f-wI/s1600/76e4f9774926955af999d7905a2934f4.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgg9JDxVslXMQLDhvJgnT31W0rguMh25FO2ULdsNLAC6ub7Vz1NatC33rEkoF8bGpkgZoFBHT1dd-Q459kvShVnJOh7eqS7AwLSv9tjMfglzoXxs27Xa7L1RBDaKf9Sq5BLvQqVJp10f-wI/s1600/76e4f9774926955af999d7905a2934f4.jpg" height="320" width="259" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-82965845140933246452014-02-20T17:39:00.001+01:002014-02-20T17:39:54.164+01:00ett ögonblick!Jag står och tittar ut genom fönstret. Människor och bilar rör sig därute i det grådaskiga vädret. Precis som de brukar en helt vanlig torsdag,<br />
<br />
Men så händer nåt. En man i en beige/grå jacka stannar vid pengaautomaten. Han böjer sig ner och plockar upp ett kvitto som ligger på marken. Han plockar upp ett till och ett till. Ja, han plockar upp alla kvitton som av nån anledning inte hamnat på rätt ställe och lägger dem i papperskorgen. Han kollar en extra gång att de ligger kvar där och går sen vidare,<br />
<br />
Jag står och tittar ur genom fönstret denna helt vanliga, grådaskiga torsdag. Och jag ler!Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-2634413057024115422014-02-17T19:59:00.002+01:002014-02-17T20:05:12.273+01:00patriotism!Ingen jag känner kan beskylla mig för att vara en sportfåne. Jag vet att det är OS, men är mest intresserad av att se konståkningen. Den får mig att njuta. Ja, för snart en vecka sen grät jag faktiskt nästan då Volosozhar/Trankov åkte hem ett olympiskt guld till Ryssland. Det var så vackert. Och de var sååå glada!<br />
<br />
Idag fällde jag en och annan tår. Liksom igår. Det var när jag fick se de svenska stafettåkarna ta emot sina medaljer. Att se deras glädje gör mig glad. De har tränat så hårt och så länge. De gjorde sitt allra bästa. Och de fick ett resultat som gjorde dem till olympiska mästare. För Sverige!<br />
<br />
Det händer något i kroppen då de första tonerna till vår svenska nationalsång ljudar och då man ser den svenska flaggan hissas. Blå och gul!<br />
<br />
Då älskar jag att vara svensk!Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-44118107829951478512013-12-22T21:08:00.001+01:002013-12-22T21:08:48.829+01:00jesusbarnet!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbwX61VqWfiXSQp1uXOyYRiM_JLXHt9-51pv6EmjaX0V1l7EI3azieb573Zkz2Sc_g37E9zDKUtONPbnZJQ-jvaUDUrF0E-EtXZ-0-4FP061Xkt-vwej3_RIFikoRqDRclHIPRucKGMXKt/s1600/bild.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbwX61VqWfiXSQp1uXOyYRiM_JLXHt9-51pv6EmjaX0V1l7EI3azieb573Zkz2Sc_g37E9zDKUtONPbnZJQ-jvaUDUrF0E-EtXZ-0-4FP061Xkt-vwej3_RIFikoRqDRclHIPRucKGMXKt/s400/bild.JPG" width="400" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
Detta är en julkrubba som jag älskar. Den finns hemma hos mamma och pappa. På bästa platsen, i det finaste rummet. Jag tycker att den förmedlar en speciell känsla. <div>
Vördnad. </div>
<div>
Stillhet. </div>
<div>
Förundran. </div>
<div>
Tillbedjan.</div>
<div>
Jag tycker om att Jesusbarnet är i Marias famn. Jag tycker om att det finns vita OCH svarta får. Jag tycker om hur mamma har krubban på en plats som gör att man ser den, tydligt. Att den på så sätt påminner om vad det är vi firar. Vad julen handlar om. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Men allra mest tycker jag om det som inte hör till krubban egentligen. Det är den där lilla ängeln längst till vänster i bild. Det är den som gör krubban personlig för mig. </div>
<div>
Jag tänker på denna heliga stund så Frälsaren föddes hit till jorden som ett spädbarn. Stjärnor strålade allt vad de kunde. Herdar och vise män föll på knä vid krubban. Änglakörer sjöng om glädje och frid på jorden. Ja, legender berättar om att också djuren och naturen firade Frälsarens födelse. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jag ser mig själv som den där ängeln, lite i utkanten av händelsernas centrum. Jag vill också fira att Jesusbarnet har fötts. Jag vill också knäfalla vid krubban. Jag har plockat en liten blombukett som jag håller bakom ryggen....men jag väntar lite. De finns de som förtjänar att möta Honom mer än jag. De finns de som behöver Honom mer än jag. Jag vill inte ta någon annans plats. Jag vill inte orsaka att någon missar tillfället. Och är jag verkligen så bra att jag kan se Honom i ögonen?</div>
<div>
Man kan tro att det är en dålig plats, att vara lite vid sidan, men för mig passar den bra. Jag sträcker mig lite extra för att få en glimt och jag njuter av allt det jag ser och av allt det jag känner. För även om jag inte är precis bredvid Honom känner jag av den frid som råder denna stund. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jag är där. Och vet ni, jag tror Han vet det!</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-78757138703155289972013-12-16T21:32:00.001+01:002013-12-16T21:32:43.437+01:00mössa!Ända sen jag var liten har pappa alltid haft samma mössa. Ja, inte till vardags, men då han är ute då det är kallt. När han skottar snö, typ. Det är mamma som har stickat den. Jag har alltid tyckt den är så fin. Speciellt tofsen.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaZivhYuVrQAYLJK779hkOpsjs7gkn9R-UsRFpPfgYq8-JzcTCraxrVDRhFhYPsFeIzSEI5q-vtWnmYBQg3ti5zvUPd62CFqD2Lknlk6ar8ZMoHyZdBQgVf6bTU2FKEAY3vu_sz-JyJvxQ/s1600/bild+1.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgaZivhYuVrQAYLJK779hkOpsjs7gkn9R-UsRFpPfgYq8-JzcTCraxrVDRhFhYPsFeIzSEI5q-vtWnmYBQg3ti5zvUPd62CFqD2Lknlk6ar8ZMoHyZdBQgVf6bTU2FKEAY3vu_sz-JyJvxQ/s320/bild+1.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ni ser ju. Superfin!<br />
<br />
Sen började mamma sticka igen och denna mössa hamnade hos fler i familjen. Ja, inte just denna, men liknande. Alla i olika färger som passade bäraren.<br />
Förra julen fick jag äntligen min egen. Med matchande vantar och sockar till. Vet ni, det var som att vara barn igen då jag öppnade kartongen. De var så fina och de åkte på direkt. Men mössan, den var finast! En alldeles egen mammastickad pappamössa. Wohoooo!!!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqFCQXzoH5uYlxZhcQr9iCKK6gDHcLopKngtczapQsl6hg4v46VJbTq9jx1fWQysan0jAkXigG_RB0-NTk86WsjCUXSOe4EXXSkPXzeRDRe0aS-fUefRJ0tHkUie-oD-a2f94yeTyF0s_M/s1600/bild+2.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqFCQXzoH5uYlxZhcQr9iCKK6gDHcLopKngtczapQsl6hg4v46VJbTq9jx1fWQysan0jAkXigG_RB0-NTk86WsjCUXSOe4EXXSkPXzeRDRe0aS-fUefRJ0tHkUie-oD-a2f94yeTyF0s_M/s320/bild+2.JPG" width="320" /></a></div>
<br />Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-59600779117591665702013-12-08T18:57:00.001+01:002013-12-08T19:01:21.722+01:00pynt!I gårdagens inlägg skrev jag om adventsljusstakarna som står i de flesta fönster denna tid på året.<br />
Advent betyder ankomst och det är Jesu ankomst det handlar om. Vi väntar på Hans ankomst. För att påminna oss om detta, vad julen verkligen handlar om, kan man ställa fram en julkrubba eller två. Det gör jag.<br />
Det gör min mamma också.<br />
<br />
Adventsljusstake och julkrubba....Varför inte kombinera dem? <br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXeQa0WMCpntc53_yAA84v8itDT1BdPjo5C6kLg6c22KTvFAFVnV7v5gIejUuE3ZTcsLnp-ws8iFu2JYiwdo3gPrisHuZ4Yis8o59YS0j9ZejgevSWZGN730c0pkSzt0CW-1DhHR8jkBlD/s1600/pynt.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXeQa0WMCpntc53_yAA84v8itDT1BdPjo5C6kLg6c22KTvFAFVnV7v5gIejUuE3ZTcsLnp-ws8iFu2JYiwdo3gPrisHuZ4Yis8o59YS0j9ZejgevSWZGN730c0pkSzt0CW-1DhHR8jkBlD/s400/pynt.JPG" width="400" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Det är väl bäst att tillägga att det var väl inte riktigt såhär det såg ut innan syskonbarnen kom in i lekrummet. Nu har detta nyskapande arrangemang skett två veckor i rad. Antagligen tycker de att det ser bättre ut. Vad tycker ni?Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-9894201206170641112013-12-07T20:48:00.000+01:002013-12-07T20:48:06.751+01:00ljus!En av de bästa sakerna med december är att ställa fram adventsljusstakarna. De som står i fönstret. Ljuset som kommer från dem har ett alldeles eget sken. Ett sken som hör julen till. Då jag var liten brukade jag titta in i deras lampor och kisa. Det blir som strålande stjärnor. Pröva!<br />
<br />
Dessa adventsljusstakar banar väg för den än mer magiska ljuset. Hemma gick vi barn och la oss efter en julskinkemacka och lite julmust. Jag upplevde huset ganska rörigt och var precis som Lisa i Bullerbyn lite orolig för hur mamma och pappa skulle hinna allt. Och jag trodde aldrig att jag skulle kunna somna. Såklart somnade jag och mina syskon, ja, mina föräldrar somnade också, men antagligen mycket senare.<br />
<br />
Åh, att vakna till ett pyntat hem tidigt på julaftonsmorgon. Allt var iordningställt och allt var sådär fint som det bara är på julen. Men finast var granen. Då jag gått och lagt mig stod den grön och naken. Nu hade den förvandlats till husets finaste plats med sitt pynt och glitter. Och så ljusen. Julgransljusen. Dessa små lampor gömda bland barriga grenar, men strålande med det där alldeles speciella ljuset. Om jag ändå kunde få krypa in och sitta på en liten grankvist, bara för en liten stund, och vara alldeles omringad av detta ljus.<br />
<br />
Att vara vuxen innebär att man inte riktigt önskar att få bo i en gran, men varje jul kommer barndomens känslan tillbaka. Dessa små glödlampor är en viktig del i min allra bästa jul!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxqu2nNMc3yIdM91Xu3nM6mU8zTsQeht9TATErzldvMDDrbgxIXTJnHSSJu4o3LWHQFO-p4uDsSytsUfOB_7bsS7-J8Z_ycBmCrPoEhfMyrtjbUE1J8KIFWzo1M7bhejfrTKcQt1Pqehmz/s1600/IMG_3352.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxqu2nNMc3yIdM91Xu3nM6mU8zTsQeht9TATErzldvMDDrbgxIXTJnHSSJu4o3LWHQFO-p4uDsSytsUfOB_7bsS7-J8Z_ycBmCrPoEhfMyrtjbUE1J8KIFWzo1M7bhejfrTKcQt1Pqehmz/s320/IMG_3352.JPG" width="240" /></a></div>
<br />Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-26089931978323101612013-12-05T16:14:00.001+01:002013-12-05T16:14:31.582+01:00dagens temperatur!Min egen: Lite högre än vanligt.<br />
Inomhus: Helt okej.<br />
Utomhus: Ser inte alls mysigt ut.<br />
<br />
Önskar att utetemperaturen var som innetemperaturen.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGziMZO24MHT4koq6yuClsfg82tpt8eFyRM9XKoqeM5wgob83XvoEvfGPP_S-LxFox-K87pUDIYsYZzEFIkS2J4VMwYsYgBjtuB01x_Xy17w8uJpwBV3uMmqvu8CbWv_WB3gjuLrGFLhWz/s1600/bild.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhGziMZO24MHT4koq6yuClsfg82tpt8eFyRM9XKoqeM5wgob83XvoEvfGPP_S-LxFox-K87pUDIYsYZzEFIkS2J4VMwYsYgBjtuB01x_Xy17w8uJpwBV3uMmqvu8CbWv_WB3gjuLrGFLhWz/s200/bild.JPG" width="200" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Jag är så tacksam för att jag har en lägenhet med värme och skydd mot regn och blåst som härjar därute.Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-85278898622234977402013-12-04T17:52:00.001+01:002013-12-04T17:52:26.168+01:00glädje!Just sann glädje kan vara svårt att fånga på bild, men jag har en bild som verkligen visar sann, ärlig, oförställd glädje. <div>
Den är tagen då vi öppnar julklappar en jul för runt tjugo år sen. Det är min storasyster som fått en julklapp av min farmor och farfar. Det hon får är en porslinstallrik som man ska sätta på väggen, som pynt. Farmor har själv målat den. Motivet är en fågel. Såhär glad blir man då!<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIKJbFfvrM9xMj8RyioOKnnNg3XEwIxcNrAddFQjXrreEAFCyhF0LiD-t8ScL1DufSLFYHEaBMYCd4590LLYNyE9i79gnFmKCEP8vE90FbGtJYGRnrVL-XNuYDORlP1V2G-U0K1IaGpJ_A/s1600/becca.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIKJbFfvrM9xMj8RyioOKnnNg3XEwIxcNrAddFQjXrreEAFCyhF0LiD-t8ScL1DufSLFYHEaBMYCd4590LLYNyE9i79gnFmKCEP8vE90FbGtJYGRnrVL-XNuYDORlP1V2G-U0K1IaGpJ_A/s320/becca.JPG" width="213" /></a></div>
<div>
<br /></div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Den här bilden ger mig glädje varje gång jag ser den! Becca, jag älskar dig så!!</div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-46848058761480199282013-12-03T20:35:00.002+01:002013-12-03T20:35:35.235+01:00röd!Förkylningstider. <div>
Hosta.</div>
<div>
Snuva.</div>
<div>
Fryser.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Virar in mig i min röda pläd.</div>
<div>
Livet känns med ens lite bättre.</div>
<div>
Varmare.</div>
<div>
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq3NGBpIS92YDfA7WRpd8TiJsrUQyvQRPS2VQzG0xQKg7zPLtfwA4iNeEyXyO69xfacP9MYwJphDhZAc-EqfvGXYiHskUzb9J5ZVkFRKyW2k4yUIj_qVBaPXrq_TgzXxJqWDxkpCfDd2Ax/s1600/bild.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhq3NGBpIS92YDfA7WRpd8TiJsrUQyvQRPS2VQzG0xQKg7zPLtfwA4iNeEyXyO69xfacP9MYwJphDhZAc-EqfvGXYiHskUzb9J5ZVkFRKyW2k4yUIj_qVBaPXrq_TgzXxJqWDxkpCfDd2Ax/s200/bild.JPG" width="200" /></a></div>
<div>
<br /></div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-33324458124867335152013-12-02T19:22:00.001+01:002013-12-02T19:28:54.051+01:00julfilm!En julfilm är en sort för sig, men som kan delas upp i två typer. Den fina och den där urtypiska.<br />
Vi börjar med den urtypiska. Det här är en film som såklart utspelar sig under julhögtiden. Oftast är det snö och en hel massa med julpynt i. Girlanger, kransar, halsdukar och julstjärnor. Historien har gärna en romantisk del och finns det med en hund blir det ännu bättre. Den slutar alltid lyckligt. Tjejen får killen. Familjen förenas precis lagom till julmiddagen. någon sitter vid pianot och de andra sjunger en klassisk julsång.<br />
Det är inte alltid så att denna film har ett jättebra manus eller fantastiska skådespelare, men ändå njuter jag av att titta. Jag liksom gottar mig i allt det där som ska finnas i en urtypisk julfilm och blir glad då jag hittar en jag inte sett förut. En film jag gärna ser varje år (tillsammans med två lika beroende av denna typ av julfilm som jag) är Twelve men of Christmas. Den har det mesta.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqsIkK7joNrrLTQbLy5JBedKBI5-vca0RE6J45zsSjnPPMGvRyQB0HuZL6iMcnpFArvaVWyMLW8ew_aWYdTotVWei3UZGV1lzwplJwRMHfzMYyO4FaOMgA-J4CKkOAjbBDG3Yct8YhN1jE/s1600/669301-12_men_of_christmas.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqsIkK7joNrrLTQbLy5JBedKBI5-vca0RE6J45zsSjnPPMGvRyQB0HuZL6iMcnpFArvaVWyMLW8ew_aWYdTotVWei3UZGV1lzwplJwRMHfzMYyO4FaOMgA-J4CKkOAjbBDG3Yct8YhN1jE/s200/669301-12_men_of_christmas.jpg" width="146" /></a></div>
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Den fina julfilmen framkallar nästan alltid tårar. Det är en film som fångar den där speciella känslan som jag bara har på julen. Magin. Ofta är det en film som jag återkommer till. Som är en del av jultraditionen på samma sätt som julgranen. Den innehåller gärna fin musik som ger mig gåshud när jag hör den.<br />
Ända sen vi fick en video har vi varje jul tittat på Musse Piggs Julafton. En variant på Dickens julsaga. Underbar film! Underbara minnen!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/3iDLKzs5AtA?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
Min absoluta favorit, julfilmernas julfilm, är filmen som handlar om vad vi faktiskt firar. Att Jesus föddes hit till jorden, i Betlehem, som ett litet barn. Vägen till Betlehem (The Nativity story) är en underbar filmatisering av julevangeliet. Julsånger, minnen och hjärtknipande scener i all ära. Julen skulle inte finnas om inte Jesus föddes. Vad jag är tacksam att Han gjorde det. Vad jag är tacksam för att jag får fira jul varje år och än mer fokusera på min Frälsare.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/BbjNnq1BkRw?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-73311313945261202982013-12-01T17:49:00.002+01:002013-12-01T17:49:31.694+01:00bäst idag!Barn är bland det bästa jag vet!<br />
I kyrkan idag var det åtta bebisar. Alla födda i år. Jag visste ärligt talat inte vart jag skulle titta. Lägg sen till alla andra barn, som är lite äldre, men inte alls mindre söta. Man blir liksom glad över att få ett hej och ett leende av en 1,5-åring.<br />
<br />
Jag har fyra syskonbarn som bor här i stan. Vi åt familjemiddag hos mamma och pappa. Jag gick hem tillsammans med 5-åringen och fick en inblick i hans tankar och känslor. Jag fick hålla hans hand. En varm hand.<br />
Väl hemma fick jag en stund med 2-åringen i knät. En 2-åring som plötsligt blivit väldigt stor då han alldeles nyss blivit storebror.<br />
Jag följde, med intresse, 7-åringens ihärdiga försök att själv dela på köttet med kniv och gaffel. Han ville absolut inte ha hjälp och skam den som ger sig. Han lyckades tillslut!<br />
Under hela middagen njöt jag av mina brorsöners "tjatter". Ibland lockar de till skratt. Ibland får jag mig en tankeställare. Men alltid känner jag en sån stor kärlek till dem.<br />
<br />
Ja, och så var det nummer fyra. Den nyaste i skaran. En flicka! Hon sover mest, men vad hon är fin! Jag har inget flicksyskonbarn sen tidigare, så denna lilla prinsessa är lite extra speciell. En ny liten människa som nyss kommit från himlen alldeles ren och oskyldig, men full av kunskap. Att få hålla henne i min famn är det bästa idag!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPqDZuvBih3y1pMM47-ebVUnA-7oTTy3RghdfXdB3UpcP0r02ud0H4mbZP2YynteH4jmrrgs3F-ALeyzP-KEieE24HHkcmkptXfpzbZFPHnmDEOkPaLnr5Yg_pui6VrVjKnVq7phCT3sr4/s1600/b%C3%A4st+idag.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPqDZuvBih3y1pMM47-ebVUnA-7oTTy3RghdfXdB3UpcP0r02ud0H4mbZP2YynteH4jmrrgs3F-ALeyzP-KEieE24HHkcmkptXfpzbZFPHnmDEOkPaLnr5Yg_pui6VrVjKnVq7phCT3sr4/s320/b%C3%A4st+idag.JPG" width="320" /></a></div>
<br />
<br />Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-39785432242098600752013-11-30T17:04:00.003+01:002013-12-07T20:48:31.361+01:00fånga december!Nu är det bara en månad kvar av detta 2013 och det är inte vilken månad som helst. December! En av de bästa. Månaden fylld av julen och dess anda. Vi människor är lite extra trevliga och det lyser lite extra i allas ögon.<br />
Hemma är det adventsfint och julmusikslistan spelas varje dag. Jag tycker verkligen om julen och att dela den med de jag älskar. Både familj och vänner.<br />
<br />
Det finns en nackdel, tyvärr. Alltför ofta flyger december förbi och jag hinner inte riktigt stanna upp och njuta. Dagarna liksom bara går.<br />
I år ska jag försöka ändra på det. Jag har hittat denna utmaning på nätet och försvenskat den lite. Man ska föreviga något specifikt för just den dagen, förslagsvis med ett fotografi eller en text på en blogg. Jag ska försöka med båda. Häng på om ni vill!<br />
<br />
<b><u>Fånga december!</u></b><br />
<br />
1 december: Bäst idag<br />
2 december: Julfilm<br />
3 december: Röd<br />
4 december: Glädje<br />
5 december: Dagens temperatur<br />
6 december: Shopping<br />
7 december: Ljus<br />
8 december: Pynt<br />
9 december: Julbok<br />
10 december: Inslagspapper<br />
11 december: Grön<br />
12 december: Något vackert<br />
13 december: Pepparkakor<br />
14 december: Utebelysning<br />
15 december: Julsång<br />
16 december: Mössa<br />
17 december: Stjärna<br />
18 december: Frid<br />
19 december: Familj<br />
20 december: Tradition<br />
21 december: Julklappar<br />
22 december: Jesusbarnet<br />
23 december: Da'n före doppareda'n<br />
24 december: Julmorgon<br />
25 december: Tacksam<br />
26 december: Julgran<br />
27 december: Kväll<br />
28 december: Dagens ord<br />
29 december: Vantar<br />
30 december: Vinter<br />
31 december: Nystart<br />
<br />
(På instagram heter jag bellaslycka och #fånga december är hashtagen.)Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-54013618534227845222013-10-12T09:41:00.002+02:002013-10-12T09:54:33.977+02:00livet, ingen dans....eller?<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Ett steg fram. Två steg bak. Livet är så svårt ibland. </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Men så fick jag ett meddelande från en av mina systrar. Det satte det hela i ett helt annat perspektiv.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQo_k62ef8DeczL7MNzeevXxo1cvelubqMBJC5exXawsZqKMsK6fpAfCjqBENRGPCFxbGpDrIdbYkb30jfKGEER-Z-jVkVZEybrMhlyuaQPGTWn-ooh4WjJJDDW73AVl6_hRrqVkQn-715/s1600/bild.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjQo_k62ef8DeczL7MNzeevXxo1cvelubqMBJC5exXawsZqKMsK6fpAfCjqBENRGPCFxbGpDrIdbYkb30jfKGEER-Z-jVkVZEybrMhlyuaQPGTWn-ooh4WjJJDDW73AVl6_hRrqVkQn-715/s320/bild.PNG" width="266" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
När det här är över kommer jag vara grym på att dansa cha-cha. Håll i er!!!</div>
Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-4909973571910409572013-09-01T18:44:00.000+02:002013-09-01T18:44:05.809+02:00nya tag!<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7IYVklCsWsdoXj2_Ni5UKtBCAEPsd9GtasGz-y_C8Kux8ZxMS_OFkggI-gzx_fCFkMac1nMIGlLL_JCUqn4ACBJ_1zykrISxYnCRxTUlql5ZhG507ScDoweKc1BMTVaP1KvfsVqCOl5kn/s1600/bild.PNG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh7IYVklCsWsdoXj2_Ni5UKtBCAEPsd9GtasGz-y_C8Kux8ZxMS_OFkggI-gzx_fCFkMac1nMIGlLL_JCUqn4ACBJ_1zykrISxYnCRxTUlql5ZhG507ScDoweKc1BMTVaP1KvfsVqCOl5kn/s320/bild.PNG" width="213" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Det har varit mörkt ett tag. Här på bloggen och i mitt liv. Men det har börjat ljusna så smått under årets sommarmånader. Nu är hösten på ingång och livet känns bättre. Så pass mycket bättre att det känns som en nystart. Gamla vanor har klippts bort och nya står för dörren. Jag tror jag är redo att öppna.</div>
<br />Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2773823629048215607.post-17315654301069037632013-04-08T19:12:00.000+02:002013-04-08T19:21:10.397+02:00lycka är Gunnar!Jag satt framför datorn och hamnade på min egen blogg. Läste några inlägg och jag insåg hur jag saknar att faktiskt se allt det där underbara omkring mig OCH dela det med vem det än är som läser min blogg.<br />
För även om många dagar har varit svarta de senaste två månaderna, så har jag upplevt lycka. Små lyckor och jättestora lyckor.<br />
<br />
Den största är att jag blivit moster igen!!!<br />
Min yngsta lillasyster, ganska mycket yngre än jag, och hennes man fick äntligen träffa lille Gunnar. Nio månader av väntan var över.<br />
Såklart har jag träffat honom och jag älskar honom så. Han har sovit på mitt bröst. Han har legat i mina armar. Han har hållit hårt i mitt finger. Han har tittat rakt in i mina ögon men sina underbart vakna och blåa ögon. Ja, han har faktiskt bjudit mig på joller och leenden. Han har gjort mitt liv ljusare.<br />
<br />
Jag slås av hur mycket jag kan älska någon, innan jag ens har träffat denna person. Och att jag sen kan älska personen i fråga ännu mer när vi väl träffas. Lägg då till alla andra personer jag redan älskar. Hur stort kan ett hjärta bli? Hur många har det plats för?<br />
Fler, hoppas jag.<br />
<br />
Men just nu har denna lilla krabat en extra stor plats i mitt hjärta, och vem kan klandra mig!?!<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3AgqJc_-5jCeDNTtxbmcmnjJ7p5x5lTNxNd6_h-HS-HQwnZht-W16LDqMgPeAmxNcUxdl094bnQAGvxCGTqBNPir9Zhl29n6nUxYg6DlIDFZTEB2KMHyP_FNXsE9wGkUhXAUBqoJDxKIC/s1600/IMG_1632.JPG" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3AgqJc_-5jCeDNTtxbmcmnjJ7p5x5lTNxNd6_h-HS-HQwnZht-W16LDqMgPeAmxNcUxdl094bnQAGvxCGTqBNPir9Zhl29n6nUxYg6DlIDFZTEB2KMHyP_FNXsE9wGkUhXAUBqoJDxKIC/s320/IMG_1632.JPG" width="240" /></a></div>
<br />Bellahttp://www.blogger.com/profile/05458988632566301083noreply@blogger.com2