Söndagskvällen har ägnats åt lite kvalitetstid med mina två äldsta brorsöner (A 5 år och V 3 år). Vi har suttit tätt, tätt och kollat klipp på datorn och sedan spelat spel tillsammans. Det är en fröjd att få dela deras tankar och funderingar. Och att känna hur de tycker om att vara nära. Hur de trivs tillsammans med mig.
Efter detta var det dags att sova och jag fick den stora äran. Det är viktigt med bön och sång, i rätt ordning. Sen lite småprat från en nyfiken och frågvis A, men han tystnar fort. V däremot vill inte sova. Han ligger och viskar tyst för sig själv om allt mellan himmel och jord och vrider sig hit och dit. Då och då ser han till att hålla min hand. Vissa stunder ligger han långt ifrån mig. Andra, kryper han tätt intill och ger mig en hård kram.
Jag tycker om det, men vill mest att han ska somna. Just då vänder han sig mot mig. Tittar på mig och viskar; Bella, du är min kompis!
Hur mycket kärlek kan ett hjärta innehålla?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar