Gunnar!

Kära vänner, detta är Gunnar, 2 år

• Gunnar älskar Elmo och tack vare just Elmo och hans vänner kan Gunnar känna igen bokstäver. Han gillar att peka ut bokstäver han ser och gissar ofta på att det är ett S eller ett O. Han gillar att räkna också.
• Gunnar är en expert på hur djuren låter och det är en rolig lek när jag "förhör" honom.
• Gunnar älskar att gömma sig. Ibland bara under ett täcke eller en kudde, ibland i garderoben men allra bäst är det när vi, de vuxna, leker kurragömma med honom. Det viktiga är att man är tyst och det visar han med fingret mot munnen och säger "sssssss". Han är så duktig! Men när det är sådär spännande och man vet att snart kommer tex mamma, då är det svårt att hålla sig både tyst och still.  
• Gunnar älskar att göra samma saker om och om igen. Detta gäller vilka böcker vi läser, vad vi tittar på, vilka lekar vi leker, vilka sånger vi sjunger, osv. Jag har sett hur han har utvecklats och lärt sig genom dessa upprepningar. 
• När Gunnar ska sova ligger han tätt, tätt intill och leker med mitt öra. Om han vaknar på natten är det örat han letar efter. Vi har delat rum och på morgonkvisten har han oftast kommit upp till mig. För att vara så liten tar Gunnar ganska mycket plats, men det gör inget för då han vaknar med ett leende förlåter man honom allt. Och den där stunden mellan sömn och full energi är riktigt gosig.
• Gunnar får vänner överallt. Vart vi än går kommenterar människor till höger och vänster hur söt och charmig han är. Det är inte en mosters partiskhet som talar. Det är faktiskt så. Främlingar bjuder på kakor och frukt (efter att ha frågat om lov först) för att de tycker han är så fantastisk! Och de har ju rätt. Han är ursöt, charmig och adorable!
• Gunnar älskar blommor. Att titta på dem, lukta på dem och plocka dem. 
• Gunnar tycker om att gå och springa själv. Allt tar lite längre tid, men jag har njutit av att ge honom den och att upptäcka världen genom hans ögon.
• Gunnar är otroligt kärleksfull. Han tycker inte om när någon gör sig illa och är snabb att trösta. Han älskar att hjälpa till med det mesta; tvätten, uppackning av mat, duka, mm. Han gillar att vara nära och ger gärna en kram och har du tur kan du också få en puss.
• Under hela min tid här har Gunnar typ aldrig sagt mitt namn. Han är jätteduktig på namnen på sina familjemedlemmar (om man hjälper honom lite) men Bella vill han inte säga. Hans namn på mig är Minna. 
• Gunnar är en envis liten krabat. Han vet vad han vill och han är inte den som ger upp i första taget. Det kan vara då han vill ha godis, (Gunnar gillar godis), eller då kan ska klättra upp på gunghästen i lekparken. Sätter han den manken till kan inget stoppa honom.
• Gunnar har utvecklats så mycket under den tid vi spenderat tillsammans. Jag säger inte att det är tack vare mig, jag är bara glad att jag fått äran att följa det. Jag har speciellt lagt märke till det i hans språk och i hans sätt att komma ihåg.

Det här är bara lite av den Gunnar jag lärt känna under dessa sju veckor. Jag har upplevt och sett massor, men det är tiden jag spenderat med denna älskade skrutt som betyder allra, allra mest. Jag är en stolt moster till en pojke som sprider glädje vart han än går. Hans mamma och pappa har gjort och gör ett fantastiskt jobb i att forma denna trygga och kärleksfulla solstråle.

Känslan av hans hand i min eller hans lilla sovande kropp tätt intill min får mig att le. Alla hans pussar och kramar är mer värda än allt jag köpt. Att se honom le mot mig, sträcka ut sin knubbiga lilla hand, vinka och säga "Minna, kom!", det är ovärderligt!

första gången!

När man är ute och reser brukar det bli en del nya upplevelser. Iallafall när jag reser, och det har det blivit en hel del nya upplevelser under min tid här i väst.

För första gången i mitt liv har jag;

• ätit clementiner, apelsiner, lime och citroner som är alldeles nyplockade. Jag skulle vilja säga nypallade, men tydligen är det tillåtet att ta frukten från träden på campus. Vi har också plockat granatäpple och komquats, men just de var ingen hit.
• sett kaktusar växa i deras naturliga miljö. 
• sett och hört kolibrier i det fria. Första gången jag såg en, wow! men nu är det nästan som att se vilken fågel som helst. Nästan.
• sett kängurur, koalor, en snöleopard och lite andra djur. (Inte i deras naturliga miljö... på zoo, men ändå)
• sett ett ganska så nyfött lamm.
• varit i Palo Alto, på Stanford campus, San Francisco, St. George, Zions park och Las Vegas.
• varit hemifrån såhär länge.
• badat fötterna och lekt i vågorna i Stilla havet.
• sett sjösjärnor, sjöborrar, anemoner, mm i alldeles äkta tidvattenpölar.
• ätit cheesecake på Cheesecake factory. De första två skedarna var superduper goda, men sen blev det lite för mäktigt.

Men det allra bästa jag varit med om för första gången är mer än speciellt. Min syster, Hanna, är gravid och det var dags för ett ultraljud och jag fick följa med.

Vi var i ett mörkt rum med en stor skärm och där fick jag för första gången se det lilla miraklet. Ett litet huvud, en rygg, två armar och två ben, Det var en rörlig liten krabat. Då jag hörde det lilla hjärtat slå ville jag nästan gråta. Det var så vackert och samtidigt helt fantastiskt!!

Vi visste ju inte vad det var för sort innan. Hanna och Alexander trodde det var en flicka och Gunnar har hela tiden sagt att det varit en lillebror. Men nu fick vi svaret. Gunnar hade rätt...

I augusti blir jag stolt moster till ännu en pojke! Och första presenten är redan inköpt! (En body)