framme!

Förlåt, men det har tagit ett tag innan jag riktigt landat, men jag har kommit fram. Till Palo Alto. Det är där de bor, Hanna och hennes familj, på universitetsområdet på Stanford, strax utanför San Francisco.

För att vara helt ärlig vet jag inte vart jag ska börja eller hur jag ska skriva. Ni anar inte hur fantastiskt det är. Himlen är alldeles blå. HELA TIDEN! Ja, alltså de två dagar jag varit här, men den är så blå! Tydligen är det så den brukar vara. Varje dag. Fattar ni?!
Jag njuter så av värmen och solen. Att gå omkring i shorts och flipflops, eller ännu hellre barfota i gräset. Jag upplever den perfekta sommaren, i februari!

Några av er lite mer cyniska kanske tänker, ja, ja, tids nog får hon moln på sin blåa himmel, och det är nog sant. Det kommer nog dagar som är är lite mer grå, men varför ska jag oroa mig för det nu? För mig är det bara lyx att njuta NU! Och jag behöver inte stressa med något. Jag ska vara här ett tag.

Jag lovar, detta är ett fotografi på himlen.