på väg!

Jag kan knappt fatta att nu är det äntligen dags. I månader har jag drömt, funderat och planerat och tjof så är jag här. 

Ja, jag är inte framme. Jag har kommit till Landvetter. Incheckning och säkerhetskollen är avklarad, så nu är det bara väntan. Väntan och den väldigt närvarande förväntan. 

Det kändes lite märkligt att åka hemifrån. Att lämna min lägenhet och människor som jag tycker om. Jag ska ju vara borta så länge. Förhoppningsvis är de som vanligt när jag kommer hem. 

Men Sverige får gärna se lite annorlunda ut. Lite grönare, lite ljusare, lite varmare och lite mer levande. 

Det är ungefär de förhoppningarna jag har för mig med. Att jag ska komma hem, kanske inte grönare, men med mer färg i ansiktet. Fast jag ska fortfarande vara jag, med nya erfarenheter och full av ny energi.